Forskningen
Forskning som ska gå att använda.
PRIMO utgår från forskning om kognitiva bias och omsätter den till gemensamma upplevelser, reflektion, praktiska moment och individuell tillämpning i arbetslivet.
Syftet är inte att deltagarna ska bli experter på psykologisk forskning. Syftet är att forskningen ska bli begriplig nog att känna igen och användbar nog att påverka hur vi agerar.
Forskningsprincip
Från studie till arbetsvardag.
För varje bias väljs forskning som hjälper till att förklara fenomenet, hur det kan påverka våra bedömningar och beteenden och vilka strategier som kan hjälpa oss att bli mer medvetna om det.
Materialet bearbetas därefter till uppstart, forskningsgenomgång, reflektion, praktiskt moment, tillämpning och uppföljning.
Forskningsunderlaget ses över inför nya programår för att säkerställa att innehållet fortfarande är relevant.
År 1
Tio bias – forskningsöversikt.
- 01
Ouppmärksamhetsblindhet
Om hur starkt fokus på en uppgift kan göra att vi missar annat som finns mitt framför oss.
Vad är det?
Ouppmärksamhetsblindhet innebär att vi kan missa fullt synliga saker när vår uppmärksamhet är upptagen av något annat. Forskningen om perceptuell belastning visar att uppmärksamheten har begränsad kapacitet: ju mer krävande det vi fokuserar på är, desto mindre kapacitet finns kvar för annat omkring oss.
Varför är det relevant för social hållbarhet?
På en arbetsplats riktas vår uppmärksamhet hela tiden mot uppgifter, deadlines, möten och information. Det innebär också att vi kan missa sociala signaler omkring oss.
En kollega som försöker få kontakt, någon som blir tyst i en diskussion eller sådant som händer utanför vårt eget fokus behöver inte registreras bara för att det är synligt.
Kunskap om ouppmärksamhetsblindhet är därför relevant för hur närvarande vi är i mötet med andra och för förståelsen av att människor kan missa viktig information utan att medvetet välja att ignorera den.
Utvald forskning
- Lavie, N. (1995). Perceptual load as a necessary condition for selective attention. Journal of Experimental Psychology: Human Perception and Performance, 21(3), 451–468. https://doi.org/10.1037/0096-1523.21.3.451
- Cartwright-Finch, U. (2005). Inattentional blindness: The role of perceptual load, effects of stimulus type and position, and development over childhood. Doktorsavhandling, University College London.
- Drew, T., Võ, M. L.-H., & Wolfe, J. M. (2013). The invisible gorilla strikes again: Sustained inattentional blindness in expert observers. Psychological Science, 24(9), 1848–1853. https://doi.org/10.1177/0956797613479386
Detta är ett urval av forskningen bakom modulen. Den fullständiga forskningsgenomgången ingår i PRIMO-programmet.
- 02
Bekräftelsebias
Om hur våra befintliga uppfattningar kan påverka hur vi söker, tolkar och värderar ny information.
Vad är det?
Bekräftelsebias innebär att vi tenderar att söka efter och tolka information på sätt som stödjer det vi redan tror. Tidigare uppfattningar eller val kan därför påverka hur ny information värderas.
Forskning visar också att information som talar för och emot en tidigare bedömning kan finnas tillgänglig, men ändå få olika stor betydelse när vi fattar vårt slutliga beslut.
Varför är det relevant för social hållbarhet?
På en arbetsplats skapar vi snabbt uppfattningar om andra människor. Om vi väl har börjat se en kollega som exempelvis svår, slarvig eller mindre kompetent finns en risk att sådant som bekräftar den bilden får större betydelse än sådant som talar emot den.
Det kan göra det svårare för människor att förändra andras bild av dem och kan påverka hur beteenden, misstag och prestationer bedöms.
PRIMO tränar deltagarna i att upptäcka den här typen av tankemönster och reflektera över hur de kan påverka det egna beteendet.
Utvald forskning
- Nickerson, R. S. (1998). Confirmation bias: A ubiquitous phenomenon in many guises. Review of General Psychology, 2(2), 175–220. https://doi.org/10.1037/1089-2680.2.2.175
- Park, H., Arazi, A., Talluri, B. C., Celotto, M., Panzeri, S., Stocker, A. A., & Donner, T. H. (2025). Confirmation bias through selective readout of information encoded in human parietal cortex. Nature Communications, 16, Article 5391. https://doi.org/10.1038/s41467-025-61010-x
- Heerma van Voss, B., Yoon, H., Scopelliti, I., Zweet, R., Helsloot, I., & Morewedge, C. K. (2025). Debiasing training reduces confirmation bias in national risk analysts. Scientific Reports, 15, Article 42529. https://doi.org/10.1038/s41598-025-28794-w
Detta är ett urval av forskningen bakom modulen. Den fullständiga forskningsgenomgången ingår i PRIMO-programmet.
- 03
Halo-effekten
Om hur ett positivt eller negativt intryck av en egenskap kan påverka hur vi bedömer helt andra egenskaper hos samma person.
Vad är det?
Halo-effekten innebär att vårt intryck av en egenskap hos en person eller sak kan smitta av sig på hur vi bedömer andra egenskaper eller helheten.
Effekten kan gå åt båda håll. Ett positivt intryck kan färga andra bedömningar positivt, medan den negativa motsvarigheten – ibland kallad horn effect – kan dra bedömningen åt motsatt håll.
Varför är det relevant för social hållbarhet?
På arbetsplatsen bedömer vi ständigt andra människor: kollegor, kandidater, chefer och medarbetare.
Om en framträdande egenskap får påverka bedömningen av sådant som egentligen borde bedömas separat kan människor tillskrivas styrkor eller svagheter som inte har med den ursprungliga egenskapen att göra.
Det är relevant för social hållbarhet eftersom helhetsintryck kan påverka vem som får förtroende, hur prestationer bedöms och vilka förväntningar vi har på olika personer.
Utvald forskning
- Noor, N., Beram, S., Yuet, F. K. C., Gengatharan, K., & Rasidi, M. S. M. (2023). Bias, halo effect and horn effect: A systematic literature review. International Journal of Academic Research in Business & Social Sciences, 13(3), 1116–1140. https://doi.org/10.6007/IJARBSS/v13-i3/16733
- Westbury, C., & King, D. (2024). A constant error, revisited: A new explanation of the halo effect. Cognitive Science, 48(12), Article e70022. https://doi.org/10.1111/cogs.70022
- Yustina, A. I., & Gudono. (2016). Halo effect in subjective performance evaluation bias. Journal of Economics, Business, and Accountancy Ventura, 19(3), 393–404. https://doi.org/10.14414/jebav.v19i3.621
Detta är ett urval av forskningen bakom modulen. Den fullständiga forskningsgenomgången ingår i PRIMO-programmet.
- 04
Dunning–Kruger-effekten
Om sambandet mellan vår faktiska kompetens och hur träffsäkert vi kan bedöma vår egen förmåga.
Vad är det?
Dunning–Kruger-effekten beskriver ett mönster där personer med lägre kompetens inom ett område tenderar att bedöma sin egen prestation mindre träffsäkert och ofta överskatta den, medan personer med högre kompetens generellt gör mer träffsäkra självbedömningar.
Den klassiska förklaringen är att samma kunskap som behövs för att prestera bra också behövs för att kunna upptäcka sina egna misstag. Samtidigt finns forskning som ifrågasätter hur stor del av mönstret som behöver en psykologisk förklaring och pekar på statistiska effekter.
Varför är det relevant för social hållbarhet?
Hur vi bedömer vår egen förmåga påverkar hur vi samarbetar med andra, hur mottagliga vi är för feedback och hur säkra vi är när vi uttrycker våra bedömningar.
Om självbild och faktisk kompetens inte alltid stämmer överens kan det bli svårare både att upptäcka egna utvecklingsbehov och att förstå varför andra reagerar på vårt sätt att arbeta.
För social hållbarhet är därför förmågan att ta emot konkret feedback och vara öppen för att den egna bedömningen kan vara fel viktig.
Utvald forskning
- Kruger, J., & Dunning, D. (1999). Unskilled and unaware of it: How difficulties in recognizing one's own incompetence lead to inflated self-assessments. Journal of Personality and Social Psychology, 77(6), 1121–1134. https://doi.org/10.1037/0022-3514.77.6.1121
- Magnus, J. R., & Peresetsky, A. A. (2022). A statistical explanation of the Dunning–Kruger effect. Frontiers in Psychology, 13, Article 840180. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2022.840180
- Adamecz, A., Ilieva, R., & Shure, N. (2025). Revisiting the Dunning-Kruger effect: Composite measures and heterogeneity by gender. Journal of Behavioral and Experimental Economics, 116, Article 102362. https://doi.org/10.1016/j.socec.2025.102362
Detta är ett urval av forskningen bakom modulen. Den fullständiga forskningsgenomgången ingår i PRIMO-programmet.
- 05
Grupptänkande
Om vad som kan hända när strävan efter enighet gör det svårare för en grupp att pröva alternativ och uttrycka tvivel.
Vad är det?
Grupptänkande beskriver ett sätt att tänka där strävan efter enighet i en grupp kan ta överhanden över viljan att realistiskt pröva olika handlingsalternativ.
Forskningen har samtidigt nyanserat den ursprungliga teorin. Hög sammanhållning i sig behöver inte skapa grupptänkande. Faktorer som konsensuspress, ledarskap och hur stort utrymme gruppen ger avvikande perspektiv spelar också roll.
Varför är det relevant för social hållbarhet?
En socialt hållbar grupp behöver kunna vara trygg även när människor tycker olika.
Om medarbetare håller tillbaka invändningar för att bevara enighet, följa gruppens riktning eller undvika att utmana en stark röst kan viktiga perspektiv försvinna.
Det påverkar inte bara beslutskvalitet. Det påverkar också upplevelsen av att kunna uttrycka sig, bli lyssnad på och faktiskt ha utrymme i gruppen.
Utvald forskning
- 't Hart, P. (1991). Irving L. Janis' Victims of Groupthink. Political Psychology, 12(2), 247–278. https://doi.org/10.2307/3791464
- DiPierro, K., Lee, H., Pain, K. J., Durning, S. J., & Choi, J. J. (2022). Groupthink among health professional teams in patient care: A scoping review. Medical Teacher, 44(3), 309–318. https://doi.org/10.1080/0142159X.2021.1987404
- Priyanto, E., & Wening, N. (2024). The influence of dominant leadership and group cohesiveness on groupthink phenomenon in the decision-making process: A systematic literature review. Eduvest – Journal of Universal Studies, 4(6), 4766–4784. https://doi.org/10.59188/eduvest.v4i6.1201
Detta är ett urval av forskningen bakom modulen. Den fullständiga forskningsgenomgången ingår i PRIMO-programmet.
- 06
Auktoritetsbias
Om hur en persons position, titel eller upplevda expertis kan påverka hur mycket vikt vi ger deras åsikt.
Vad är det?
Auktoritetsbias är tendensen att ge större tillit åt en persons uppfattning därför att personen uppfattas som en auktoritet – exempelvis genom roll, titel eller expertstatus.
Forskning visar att människor kan fortsätta följa råd från en upplevd expert även när råden blir sämre och att det kan kräva mer mental ansträngning att gå emot en auktoritet.
Varför är det relevant för social hållbarhet?
Hierarkier och informella maktpositioner finns på de flesta arbetsplatser.
Om chefens, expertens eller den starkaste personens uppfattning automatiskt får större vikt kan andra perspektiv få mindre utrymme – även när de är relevanta.
Medvetenhet om auktoritetsbias är därför relevant för inkluderande diskussioner och grupper där fler faktiskt kan bidra innan riktningen bestäms.
Utvald forskning
- Burke, R. E., Leonard, C., Lee, M., Ayele, R., Cumbler, E., Allyn, R., & Greysen, S. R. (2020). Cognitive biases influence decision-making regarding postacute care in a skilled nursing facility. Journal of Hospital Medicine, 15(1), 22–27. https://doi.org/10.12788/jhm.3273
- Suen, V. Y. M., Brown, M. R. G., Morck, R. K., & Silverstone, P. H. (2014). Regional brain changes occurring during disobedience to "experts" in financial decision-making. PLoS ONE, 9(1), e87321. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0087321
- Croskerry, P., Singhal, G., & Mamede, S. (2013). Cognitive debiasing 2: Impediments to and strategies for change. BMJ Quality & Safety, 22(Suppl 2), ii65–ii72. https://doi.org/10.1136/bmjqs-2012-001713
Detta är ett urval av forskningen bakom modulen. Den fullständiga forskningsgenomgången ingår i PRIMO-programmet.
- 07
Negativitetsbias
Om varför negativa intryck kan få större betydelse för våra bedömningar än positiva intryck av motsvarande styrka.
Vad är det?
Negativitetsbias innebär att negativa händelser och intryck tenderar att påverka oss starkare än positiva händelser av motsvarande styrka.
Det betyder inte att negativ information alltid är viktigare. Det handlar om hur information bearbetas: negativa intryck kan få större betydelse för uppmärksamhet, känslor, minne och bedömningar än motsvarande positiva information.
Varför är det relevant för social hållbarhet?
En kollega kan ha varit hjälpsam och pålitlig under lång tid och ändå riskera att bli starkt definierad av ett enskilt negativt misstag.
På samma sätt kan en negativ berättelse om en person få stor betydelse när den sprids i en grupp.
Det betyder inte att negativa beteenden ska ignoreras. Problemet uppstår när det negativa får större betydelse än informationen faktiskt motiverar.
Att kunna kontrollera proportionerna i sina bedömningar är därför relevant för hur människor blir sedda och behandlade i en grupp.
Utvald forskning
- Cacioppo, J. T., Cacioppo, S., & Gollan, J. K. (2014). The negativity bias: Conceptualization, quantification, and individual differences. Behavioral and Brain Sciences, 37(3), 309–310. https://doi.org/10.1017/S0140525X13002537
- Lazarus, J. (2021). Negativity bias: An evolutionary hypothesis and an empirical programme. Learning and Motivation, 75, Article 101731. https://doi.org/10.1016/j.lmot.2021.101731
- Lindgren, E., Lindholm, T., Vliegenthart, R., Boomgaarden, H. G., Damstra, A., Strömbäck, J., & Tsfati, Y. (2024). Trusting the facts: The role of framing, news media as a trusted source, and opinion resonance for perceived truth in statistical statements. Journalism & Mass Communication Quarterly, 101(4), 981–1004. https://doi.org/10.1177/10776990221117117
Detta är ett urval av forskningen bakom modulen. Den fullständiga forskningsgenomgången ingår i PRIMO-programmet.
- 08
Primacy-effekten
Om hur den information vi möter först kan få oproportionerligt stor betydelse för minne och senare bedömningar.
Vad är det?
Primacy-effekten innebär att information som presenteras tidigt i en sekvens kan minnas bättre eller väga tyngre i ett senare omdöme än information som kommer i mitten.
Fenomenet är känt från minnesforskning men har också studerats i hur människor formar intryck och gör bedömningar över tid.
Varför är det relevant för social hållbarhet?
Första intryck kan påverka hur vi tolkar information som kommer senare.
På en arbetsplats kan det få betydelse när vi träffar en ny kollega, intervjuar en kandidat eller över tid försöker skapa en rättvis bild av någons prestation.
Om tidig information får för stor vikt finns en risk att människor fortsätter bedömas genom en gammal bild trots att senare erfarenheter ger en mer nyanserad helhet.
Utvald forskning
- Glanzer, M., & Cunitz, A. R. (1966). Two storage mechanisms in free recall. Journal of Verbal Learning and Verbal Behavior, 5(4), 351–360. https://doi.org/10.1016/S0022-5371(66)80044-0
- Nauts, S., Langner, O., Huijsmans, I., Vonk, R., & Wigboldus, D. H. J. (2014). Forming impressions of personality: A replication and review of Asch's (1946) evidence for a primacy-of-warmth effect in impression formation. Social Psychology, 45(3), 153–163. https://doi.org/10.1027/1864-9335/a000179
- Rottman, B. M., & Zhang, Y. (2025). Learning about causal relations that change over time: Primacy and recency over long timeframes in causal judgments and memory. Cognitive Research: Principles and Implications, 10, Article 9. https://doi.org/10.1186/s41235-025-00614-9
Detta är ett urval av forskningen bakom modulen. Den fullständiga forskningsgenomgången ingår i PRIMO-programmet.
- 09
Fundamentala attributionsfelet
Om vår tendens att förklara andras beteende med vilka de är, samtidigt som vi underskattar situationen de befinner sig i.
Vad är det?
Fundamentala attributionsfelet innebär att vi tenderar att underskatta hur mycket en situation påverkar en annan människas beteende och istället lägga större vikt vid personens karaktär eller personlighet.
När vi ser ett beteende kan den personliga förklaringen komma snabbt, medan korrigeringen – att också väga in situationen – kräver mer mental ansträngning.
Varför är det relevant för social hållbarhet?
Om en kollega kommer sent, verkar frånvarande eller presterar sämre under en period är det lätt att tolka beteendet som ett tecken på att personen är slarvig, oengagerad eller inkompetent.
Men beteendet kan också påverkas av arbetsbelastning, otydliga förutsättningar eller andra situationsfaktorer som vi inte ser.
Sådana personliga etiketter kan påverka förtroende, bemötande och hur andra i gruppen börjar se på personen. Att aktivt väga in situationen är därför relevant för mer rättvisa sociala bedömningar.
Utvald forskning
- Gawronski, B. (2007). Fundamental attribution error. I R. F. Baumeister & K. D. Vohs (Red.), Encyclopedia of social psychology, 367–369. Sage.
- Kubota, J. T., Mojdehbakhsh, R., Raio, C., Brosch, T., Uleman, J. S., & Phelps, E. A. (2014). Stressing the person: Legal and everyday person attributions under stress. Biological Psychology, 103, 117–124. https://doi.org/10.1016/j.biopsycho.2014.07.020
- Ross, L., & Anderson, C. A. (1982). Shortcomings in the attribution process: On the origins and maintenance of erroneous social assessments. I D. Kahneman, P. Slovic, & A. Tversky (Red.), Judgment under uncertainty: Heuristics and biases, 129–152. Cambridge University Press.
Detta är ett urval av forskningen bakom modulen. Den fullständiga forskningsgenomgången ingår i PRIMO-programmet.
- 10
Efterklokhetsbias
Om hur kunskap om vad som faktiskt hände kan förändra vår bild av vad vi trodde och vad som verkade förutsägbart innan utfallet var känt.
Vad är det?
Efterklokhetsbias innebär att vår kunskap om hur något faktiskt gick påverkar hur vi i efterhand minns eller bedömer vad vi trodde innan utfallet var känt.
När vi vet resultatet tenderar händelsen att kännas mer förutsägbar och mindre överraskande än den faktiskt var från början.
Varför är det relevant för social hållbarhet?
När något går fel på en arbetsplats är det lätt att i efterhand tänka att någon "borde ha förstått" eller "borde ha sett det komma".
Men den bedömningen görs med information som personen kanske inte hade när beslutet faktiskt fattades.
Efterklokhetsbias är därför relevant för hur vi fördelar ansvar, ger feedback och bedömer andra efter ett misslyckande. Om vi glömmer vilken information som faktiskt fanns från början kan människor bedömas hårdare än situationen motiverar.
Utvald forskning
- Bernstein, D. M., Atance, C., Meltzoff, A. N., & Loftus, G. R. (2007). Hindsight bias and developing theories of mind. Child Development, 78(4), 1374–1394. https://doi.org/10.1111/j.1467-8624.2007.01071.x
- Hertwig, R., Fanselow, C., & Hoffrage, U. (2003). Hindsight bias: How knowledge and heuristics affect our reconstruction of the past. Memory, 11(4/5), 357–377. https://doi.org/10.1080/09658210244000595
- Hoffrage, U., Hertwig, R., & Gigerenzer, G. (2000). Hindsight bias: A by-product of knowledge updating? Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory, and Cognition, 26(3), 566–581. https://doi.org/10.1037/0278-7393.26.3.566
Detta är ett urval av forskningen bakom modulen. Den fullständiga forskningsgenomgången ingår i PRIMO-programmet.
Nästa steg